Gabriel Jonsson

Om året som var och året som är

Åsikter och Funderingar, Egna verk, Skulptur, Work-in-progress

Inga kommentarer


Dela det här inlägget

Vid nyåret 2015 var jag klar över att det kommande året skulle bli ett viktigt år. Jag kände för första gången på länge att jag hade kraft, möjlighet och vilja att verkligen pröva mina vingar som konstnär. Samtidigt visste jag att om jag vid årets slut fortfarande stod och stampade där jag stod då: inga planerade utställningar, ingen egentlig inkomst från min konst och en känsla av rotlöshet i mitt skapande, så skulle det vara läge att tänka om kring mitt konstnärskap. 2015 var redan från början året då det verkligen gällde, då det fick bära eller brista.
Jag är både glad och stolt när jag säger att det senaste året infriat förväntningarna jag hade kring mitt konstnärskap. Jag har hållit föredrag kring min konst, kommit i kontakt med konstnärskollegor, fått ett skissuppdrag till landstinget, ställt ut och sökt nya utställningar. Året har varit turbulent: pendlat mellan hopp och rädsla; jag har (i vanlig ordning) trott att allt ska gå under för att i nästa stund förundras över att det gick bättre än jag hoppats.

DSC00034

2016 ser ut att fortsätta i samma anda. Jag har åtminstone en, kanske två, separatutställningar innan sommarens slut. Landstinget Dalarna har beställt två mindre bronser som ska vara klara tills 1 juni (foton på leroriginalen längre ner i inlägget). Och mitt i allt det här ska Pia och Stellan flytta, vilket lämnar mig utan konstnärligt sammanhang i Hedemora och jag ska komma på var jag vill ta vägen nu.
Det ser ut att bli ett händelserikt år även i år. Lite bilder på och kort om vad jag håller på med just nu:

Hästkärlek-(4)

”Hästkärlek”

Hästkärlek-(3)

”Hästkärlek”

Hästkärlek-(2)

”Hästkärlek”, H. 30 cm, 2015.

 

Fiskelycka-(5)

”Fiskelycka”

Fiskelycka-(3)

”Fiskelycka”, H. 29 cm, 2015.

Det ni ser här är de färdiga leroriginalen inför bronserna. Nästa steg är att  ta silikonformar på originalen (vilket är spännande, jag är inte helt på det klara med hur jag ska dela av figurerna på bästa sätt). Formarna ska sedan till Bergmans i Stockholm som gör vaxavgjutningarna, nya formar och slutligen gjuter, ciselerar och patinerar bronsskulpturerna.

"Väktare", H. ca 25 cm, Olja på terrakotta, Parafras på Marino Marinis "The Angel of the City". Jag har börjat experimentera med att måla skulpturer med oljefärg, jag känner att det har potential.

”Väktare”, H. ca 25 cm, Olja på terrakotta, Parafras på Marino Marinis ”The Angel of the City”. Jag har börjat experimentera med att måla skulpturer med oljefärg; jag känner att det har potential.

Just nu befinner jag mig i en period då jag funderar kring hur jag vill gå vidare i mitt konstnärskap. Tidigare, framförallt på Konstfack, kände jag att det jag vill ägna mig åt, figurativ skulptur med grund i ett hantverkskunnande, var fult, opassande och förbjudet. Nu känner jag allt mer att jag börjat hitta platser där min konst kan passa. Nu kommer istället frågan: Vad ska jag nyttja de här platserna för, vad vill jag säga? Det senaste året har jag jobbat mycket kring manlighet och det har blivit en hel del hästar. Jag börjar känna mig klar med den motivvärlden för den här gången. Vad vill jag göra det kommande halvåret? Vilka motiv inspirerar mig? Vad behövs för att binda ihop de verk jag har till utställningar?

Andra delen i min Parafras av Frantisek Kupkas verk "Glädjen".

Andra delen i min Parafras av Frantisek Kupkas verk ”Glädjen”.

Jag har en föreläsning planerad i början av mars och jag hoppas att det kan bli fler under året. Överlag vill jag kommunicera mer om konst, skriva mer och inte bara här på bloggen. En central punkt i mitt konstnärskap har hela tiden varit hur jag ser på konsten och konstvärlden, varför jag inte tycker att den fungerar och en vilja till att förändra detta eller åtminstone visa på alternativ.

0 kommentar till det här inlägget

Skriv en kommentar