Gabriel Jonsson

Konst och utställningar, konst och kärlek.

Åsikter och Funderingar, Egna verk, Keramik, Lera, Om att vara konstnär, Skulptur

1 kommentar


Dela det här inlägget

Jag håller just på att ta igen mig efter en intensiv period av konstnärligt skapande.
Låt mig börja med det viktigaste: från helgen och en vecka framåt finns chansen att se fem splitternya fantastiska verk från mig på Dalarnas Museum! Utställningen är en samlingsutställning arrangerad av KiD där jubilernade anställda från kommuner och landsting i Dalarna får välja konst istället för att få någon annan pryl. Det kommer bli toppen, vernissage lördag 26/9 12-16!
(Jag vet att det är kort varsel den här gången, men jag kan avslöja att det kommer bli åtminstone en separatutställning från mig nästa år, så det kommer fler chanser)

nude man on pony sculpture

”Glädjen”, höjd typ 18 cm, parafras på målningen ”Epona-Ballade, les Joies” av Frantisek Kupka.

Skulpturerna ni ser på bild här är från en serie verk jag arbetar på nu, kring män och hästar. Just porträtt av män till häst är bland det vanligaste skulpturmotiven genom konsthistorien. Själva uttrycket är dock enahanda: Viktig gubbe på stridshäst i färd med att utföra Viktiga saker i Viktigt krig. De kretsar kring mannen som den som har makt. Men samtidigt; makt som bygger på våld är i botten liten och rädd. Jag tar min utgångspunkt i den här historien, parafraserar verk och komponerar nya. Jag försöker skapa mannen bortom det här tomma matutövandet, skapa manskroppen som en kropp av kött och blod, leka med sexualitet och allvar.

"Väktare", höjd typ 22 cm, parafras på Marino Marinis "L'angelo della citta"

”Väktare”, höjd typ 22 cm, parafras på Marino Marinis ”L’angelo della citta”

Annars går mitt kall att försöka förstå världen i allmänhet och konsten i synnerhet vidare. Jag har länge tänkt att en huvudpunkt i vad som är bra konst är att den är skapad med allvar, men jag har själv sett att det är en utgångspunkt som haltar och som kanske stämmer för mig men inte nödvändigtvis så många andra. Häromveckan slogs jag av en utgångspunkt jag trivs bättre med: att se konst och konstskapande som en allegori till kärlek. För mig handlar ju konsten, precis som förälskelsen och kärleken, om att hoppas och tro på något flyktigt, osäkert, och att med hela sin varelse försöka få detta att bli verklighet. Det handlar om att pröva sin vingar och se om det håller, utan att någonsin kunna veta något säkert. Det handlar om att inte stanna och nöja sig, utan att alltid röra sig, tillsammans, vidare. Det handlar om att inte gömma sig bakom ironi, floskler eller sanningar utan istället, så gott det går, försöka se och möta det som finns omkring oss för vad det verkligen är.

Låt oss hoppas att det blir mer på den påbörjade stigen, härnäst nu på lördag.

 

Läs mer

Julmys och utställning!

Egna verk, Lera, Marmor, Skulptur

1 kommentar


Dela det här inlägget

 

Vi hade julöppet (julmys :)) i ateljén i helgen som var och jag passade på att ställa ut ett gäng verk. Det var supertrevligt, stort tack till alla som kom förbi.

01

Fler bilder och tankar i inlägget!

Läs mer

Första verket från Hedemora!

Egna verk, Lera, Skulptur

1 kommentar


Dela det här inlägget

001

Då var första skulpturen i nya ateljén färdigmodellerad! Självporträtt med katt i naturlig storlek, ett försök att fånga den jag är just nu.
Det blir det största verket jag bränner sedan ponnyn. Leran blir tegelröd när den bränns. Titel är jag inte helt säker på, för en gångs skull finns det flera bra varianter. En idé som stannat är ”Vidare, Vidare!”, som varit något av mitt valspråk de senaste åren.

Många fler bilder i inlägget!

Läs mer

Höststatus plus faun!

Egna verk, Lera, Skulptur, Work-in-progress

1 kommentar


Dela det här inlägget

Ofta blir sensommaren inte alls varm, istället blir det höst direkt och jag känner mig jättekränkt över detta. Men i år blev det faktiskt lite varma dagar trots allt, inklusive årets första stenhuggarpass mitt under ett åskoväder i måndags. Sam hade just börjat hugga ut Kristus på granitreliefen och han deklarerade att detta var upphov till vädret. Jag svarade att det var bra att ha naturen på sin sida när man tar avgörande steg i sina verk, varpå Sam svarade att man inte ska vara övermodig, det var trots allt bara vädret som hade varit med.

Jag kommer vara kvar hos Sam åtminstone tills oktobers slut. Just nu går det riktigt bra med det jag arbetar på: ekorren är snart klar, skallen som jag hugger i granit har aldrig sett bättre ut och jag har gjort två små figurer i lera som jag är nöjd med.

Jag arbetar också på att lägga upp en hemsida med en mer regelrätt portfolio över mina verk: förhoppningsvis något jag kommer lägga upp inom de närmsta veckorna!

 

En av de nya figurerna jag arbetat med, en mindre faun i terrakotta. Verket
är det första jag skulpterar i lera på ett tag, motivvalet är en hommage till
de små figurer jag brukade skulptera när jag gick på Lunnevads folkhögskola.

Läs mer